Detta är ett monumentalt verk av Fray Bernardino de Sahagún, en franciskansk munk skriven på både Nahuatl och spanska, med hjälp av den så kallade "Informantes de Sahagún" och med några latinska versioner.
Detta arbete är, som namnet antyder, en nyckelbit i mexikansk historiografi på grund av den enorma mängd händelser och tullar som det registrerar, spelat in direkt, det vill säga från själva munnen på de som skildrade.
Detta imponerande forskningsarbete inleddes omkring 1547 i Tlatelolco, som började med bok VI (retorik och moralisk filosofi) och kanske fortsatte med XII (erövringen). Fray Bernardino åker till Tepeapulco, får där mellan 1558 och 1560 materialet från hans första minnesmärken. Återigen i Tlatelolco korrigerades och utvidgades dessa omkring 1561-1562, och därifrån, 1564-1565, skrevs Codices of Matritenses. Flyttade till klostret Mexiko, reviderade han och utvidgade Nahuatl-texten mellan 1565 och 1569, och 1570 skickade han en sammanfattning av sitt stora arbete till Spanien (som har gått förlorat) och till Rom ett kort kompendium på order av påven.
Vid det sista datumet - när Nahuatl-texten i hans allmänna historia (...) precis har avslutats - tas hans manuskript från författaren och sprider dem, och han återställer dem inte förrän fem år senare och avslutar en kastiliansk omskrivning 1577. Beställ av verkligt intyg från Felipe II året därpå att hela Sahagúns text skickas till Spanien utan att lämna en kopia här. Det finns dock utkast och överföringar som Sahagún ägnar sig åt mellan 1583 och 1585 för att delvis göra om sitt arbete.
Carlos María de Busdamente gjorde den första upplagan som dök upp i Mexiko 1829 och därefter har det funnits flera upplagor, men den mest tillförlitliga är den av fader Angel María Garibay K. Redigerad 1956 av Editorial Porrúa, Sepan Cuantos samling, där baserar följande innehållsförhållande. Var och en av böckerna kan ha upp till mer än trettio kapitel.
Förord (med författarens handskrift)
Boka en. I vilken det handlar om gudarna som de infödda i detta land som är Nya Spanien dyrkade.
Andra boken. Som handlar om kalendern, festivaler och ceremonier, uppoffringar och högtidligheter som dessa infödda i detta nya Spanien gjorde för att hedra sina gudar.
Tredje boken. Från början som gudarna hade.
Fjärde boken. Från rättslig astrologi eller konsten att gissa att dessa mexikaner brukade veta vilka dagar som var väldigt lyckliga och vilka som var dåligt lyckliga och vilka förhållanden de födda på dagarna tillskrivs karaktärerna eller tecknen som sätts här skulle ha, och det verkar vara en inte astrologi.
Femte boken. Vilket handlar om tecken och prognoser, som dessa infödingar tog från några fåglar, djur och skadedjur för att gissa framtida saker.
Sjätte boken. Av retorik och moralisk filosofi och teologi hos det mexikanska folket, där det finns mycket nyfikna saker, angående skönheten i deras språk och mycket känsliga saker angående de moraliska dygderna.
Boka sjunde. Vilket handlar om naturlig astrologi, som dessa infödingar i Nya Spanien nådde.
Åttonde boken. Av kungarna och herrarna och hur de hade vid sina val och i deras kungarikers regering.
Boka Nono. Av köpmännen och tjänstemännen av guld, ädelstenar och rika fjädrar.
Boka tionde. Av dessa indiska folks laster och dygder; och inre och yttre delar av hela kroppen; och motsatta sjukdomar och läkemedel; och av de nationer som har kommit till denna jord.
Elfte boken. Av egenskaperna hos djur, fåglar, fiskar, träd, örter, blommor, metaller och stenar och färger.
Boka tolv. Det handlar om erövringen av Mexiko. (Bok tolv. Version av Nahuatl-texten. Där sägs hur kriget utkämpades i denna Mexikostad.)
